Är kiseldioxid i livsmedel säker för hälsan?

Kiseldioxid, eller silica, är en vanlig ingrediens i många livsmedel och kosttillskott. Men hur säker är denna förening egentligen? Många har frågor kring dess hälsoeffekter och potentiella risker.

I denna artikel utforskar vi vad forskningen säger om kiseldioxid i livsmedel, dess användningsområden och vad du bör veta innan du inkluderar det i din kost.

• Kiseldioxid (SiO2) är säkert i livsmedel vid kontrollerade mängder.
• Livsmedelsverket¹ godkänner amorf kiseldioxid som anti-klumptillsats (E-nummer: E 551.
• Den får inte överstiga 2% av livsmedelsproduktens vikt.
• Kiseldioxid absorberas dåligt och har låg toxicitet.
• Kristallin kiseldioxid är farlig vid inandning, men amorf är oftast säker.
• Omfattande forskning om hälsoeffekter saknas.
• Konsumtion upp till 1 500 mg per dag anses säker, mer forskning behövs.
• Kiseldioxid används även i kosttillskott och industriella produkter.

Kiseldioxid, även känt som silica, är en naturligt förekommande kemisk förening som finns i mineraler, vissa växter och några spannmål. Dess kemiska formel är SiO2, vilket består av kisel och syre².

Det finns två typer av kiseldioxid: amorf och kristallin. Amorf kiselioxid förekommer oftast i livsmedelsprodukter. Men kristallin kiseldioxid är vanligast i naturen. En del amorf kiseldioxid är syntetisk³.

Livsmedelsindustrin använder i stor utsträckning amorf kiseldioxid som ett anti-klumptillsats i bearbetade livsmedel. Kaffekräm, kryddor och pulverprodukter innehåller ofta kiseldioxid för att förhindra klumpbildning⁴.

Viss evidens tyder på att kiseldioxid hjälper med kollagen syntes och benmineralisering. Därför finns det intresse för att använda kiseldioxid för hälsan hos ben, hår, hud och naglar⁵. Forskning om de potentiella fördelarna med kiseldioxid för mänsklig hälsa saknas dock och är gammal.

Säkert med Kiseldioxid

Kiseldioxid anses generellt vara säkert i livsmedelsprodukter. Precis som andra livsmedelstillsatser är det reglerat och anses vara säkert för konsumtion i godkända mängder och när det tillverkas korrekt.^{6 7}

Följande innehåller detaljer om hälsoeffekterna av kiseldioxid och hur myndigheter reglerar det för att säkerställa säkerhet.

• Livsmedelsverkets-Godkännande: Den svenska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten föreslår att amorf kiseldioxid är säker i livsmedel så länge den tillverkas korrekt och används som ett anti-klumptillsats, stabilisator i öl eller adsorbent i tabletter (t.ex. kosttillskott, koncentrerad mat).
• Absorption och Toxicitet: En utvärdering av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet⁸ (EFSA) fann att amorf kiseldioxid absorberas dåligt, vilket betyder att väldigt lite faktiskt kommer in i kroppen. EFSA fann också att kiseldioxid i livsmedel lätt utsöndras och har låg toxicitet, även när det konsumeras i stora mängder.
• Inhalationsrisk: Kristallin kiseldioxid är vanlig inom industri- och betongproduktion. Långvarig inandning av kristallina kiseldioxidpartiklar kan vara farlig. Det finns inga övertygande bevis för att amorf (inte kristallin) kiseldioxid, som oftast förekommer i livsmedel, är osäker.⁹
• Forskning om dess Hälsoeffekter: Kiseldioxid kan erbjuda vissa hälsofördelar vid konsumtion, men forskningen inom detta område är begränsad. Vissa förespråkare tror att kisel från kiseldioxid i livsmedel och kosttillskott kan gynna ben, hår, naglar och hudhälsa. Kisel kan också hjälpa till med kollagensyntes och stödja benmineralisering. Övergripande är dock mer forskning nödvändig för att bevisa eventuella potentiella hälsofördelar av kiseldioxid.¹⁰

Vanliga Användningar av Kiseldioxid

Kiseldioxid har använts i livsmedel, kosttillskott, kosmetika, läkemedel och industriella material.

Kiseldioxidens primära syfte är att förbättra kvaliteten och stabiliteten hos dessa produkter. Det gör detta genom att förhindra klumpning och klumpbildning och förbättra flödet av produkterna.

• Livsmedel: Kiseldioxid används i vissa livsmedel för att säkerställa jämn fördelning och flöde. Det är tillåtet med kiseldioxid i livsmedel som ett anti-klumptillsats för att förhindra klumpbildning och låta det flöda fritt. Kiseldioxid används ofta i pulveriserade livsmedel, som kryddor, dehydrerade soppor, proteintillbehör, bakpulver och snabbkaffe. Den kan också finnas i bearbetad ost, vegetabilisk olja, torra flingor, tuggummi och sirap. Vissa växtbaserade livsmedel, som korn, havre, vete, ris, örter, morötter, potatis, gröna bönor, äpplen och bananer, innehåller naturligt kiseldioxid.¹¹
• Kosttillskott: Kosttillskott utgör mer än hälften av produkter som innehåller kiseldioxid. I likhet med livsmedelsanvändningar ingår kiseldioxid i kosttillskott för att förbättra deras stabilitet och konsistens. Livsmedelsverkets-godkänd kiseldioxid i kosttillskott fungerar som ett anti-klumptillsats och anti-skummedel som möjliggör flöde. Myndigheten angav också att upp till 1 500 milligram (mg) kiseldioxid i tillskottsform per dag inte verkar vara en säkerhetsrisk. Tillskott i kapselform, tablett, vätska, tuggbar och sirapsform kan innehålla kiseldioxid.¹²
• Industriella Användningar: Industriell produktion använder också kiseldioxid. Naturligt förekommande i kvarts, sand och stenar, används den av tillverkare för att göra glas och betong, vilket gör den till en avgörande del av byggindustrin. Kristallin kiseldioxid är den typ som oftast förknippas med industriella användningar. Personer som arbetar inom gruvdrift, stålproduktion, metallgjutning, petroleumproduktion och ugnsrengöring har en ökad risk för långvarig exponering för kristallin kiseldioxid. Detta kan leda till autoimmuna sjukdomar eller problem i lungorna och/eller njurarna.

Hur Mycket Kiseldioxid Är Säkert?

I USA, FDA, i Sverige och andra styrande myndigheter världen över har satt standarder för mängden kiseldioxid som är säker att inkludera i livsmedel och andra produkter.

Enligt FDA kan livsmedelsprodukter ha högst 2% kiseldioxid efter vikt. FDA kräver också att produktetiketter listar kiseldioxid som en ingrediens.

Baserat på djurstudier anser vissa forskare att människor kan säkert konsumera så mycket som 1 500 mg per dag. Mer forskning krävs dock för att bevisa dessa fynd.¹³

Försiktighetsåtgärder

Vissa typer av kiseldioxid kan medföra hälsorisker, medan andra vanligen anses vara säkra.

• Intagen vs. Inhalerad Kiseldioxid: Enligt FDA anses livsmedelsgrad kiseldioxid vara säker när den intas i lämpliga mängder som inte överstiger 2% av livsmedelns vikt. Kristallin kiseldioxid skiljer sig från amorf kiseldioxid och medför fler försiktighetsåtgärder. Om den inandas kan kristallina kiseldioxidpartiklar öka risken för vissa sjukdomar och hälsoproblem, inklusive silikos, lungcancer, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och njursjukdom¹⁴. Du kan vara utsatt för kristallin kiseldioxidpartiklar om du slipar murbruk, sågar, borrar i betong eller tillverkar tegel, betong, sten eller keramik.
• Långvarig Exponering: Det finns viss oro kring de potentiella effekterna av kiseldioxid vid långvarig konsumtion av livsmedel och kosttillskott. Forskningen inom detta område är begränsad. Vissa laboratorie- och djurstudier tyder på att långvarig konsumtion av kiseldioxid kan leda till kiselavlagringar i organ och gastrointestinala problem¹⁵. Forskare är dock osäkra på om dessa effekter som observerats hos djur beror på långvarig användning av kiseldioxid. Effekterna kan också bero på dosering och administrationssätt.

Sammanfattning

Det finns tydliga skillnader mellan den kiseldioxid som används i livsmedel och kosttillskott och den kiseldioxid som finns i industriella miljöer.

Amorf kiseldioxid anses vara säker i livsmedel och kosttillskott så länge mängderna som ingår är rimliga.

Å sin sida kan kristallin kiseldioxid som finns i betong, sten, sand och andra industriella material öka risken för olika hälsoproblem om den inhaleras regelbundet.

Prata med en vårdgivare om du fortfarande undrar över säker användning av kiseldioxid.

Ansvarig utgivare: Livfull använder endast källor av hög kvalitet, inklusive referentgranskade studier, för att stödja fakta i våra artiklar. Läs vår redaktionella process för att lära dig mer om hur vi fakta kontrollerar och håller vårt innehåll korrekt och pålitligt.
Källor:

1 https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29551532/

1. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/tillsatser-e-nummer/sok-e-nummer/e-551—kiseldioxid ↩︎
2. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0753332222004425?via%3Dihub ↩︎
3. https://pubchem.ncbi.nlm.nih.gov/compound/Silicon-Dioxide ↩︎
4. https://www.mdpi.com/1422-0067/25/3/1614 ↩︎
5. https://link.springer.com/chapter/10.1007/978-94-007-7500-8_14 ↩︎
6. https://www.accessdata.fda.gov/scripts/cdrh/cfdocs/cfcfr/CFRSearch.cfm?fr=172.480 ↩︎
7. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/tillsatser-e-nummer/sok-e-nummer/e-551—kiseldioxid ↩︎
8. https://efsa.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.2903/j.efsa.2018.5088 ↩︎
9. https://pubchem.ncbi.nlm.nih.gov/compound/Silicon-Dioxide ↩︎
10. https://link.springer.com/chapter/10.1007/978-94-007-7500-8_14 ↩︎
11. https://www.mdpi.com/2076-3417/10/18/6255 ↩︎
12. https://efsa.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.2903/j.efsa.2018.5088 ↩︎
13. https://www.fda.gov/food/food-additives-and-gras-ingredients-information-consumers/types-food-ingredients ↩︎
14. https://www.osha.gov/silica-crystalline ↩︎
15. https://ehp.niehs.nih.gov/doi/10.1289/EHP12758 ↩︎